JК
Читайте по-шведски :: Погодина Нина Евгеньевна
Страница: 122 из 160den tiden var entusiasmen och behovet av sadan verksamhet stort. Folk gick verkligen pa kurserna for att lara och diskutera.
Vi uppmanade ocksa vara kamrater att ga pa ABF:s moten6 pa Bryggargatan. Sa att det kunde bli lite fart pa sossarnas7 diskussioner. Sa att inte ABF:s program skulle urvattnas med en massa borgerligt krimskrams.8 Det fanns en tendens till det redan da. Att rensa ut allt "obehagligt". Dom ville ha porslinsmalning i stallet for marxism.9 Det ar klart att ordvaxlingen kunde bli skarp och att vi blev utsatta for samma diskriminering dar som pa arbetsplatserna av vissa figurer. Men flertalet sossar som offrade fritiden for att diskutera marxism var bra folk, goda kamrater. Dom andra gick inte sa mycket pa sana moten. Dom spelade val bowling i stallet, som Per Albin.10
Jag tror det fanns en klyfta inom SAP.11 I krigets och fascismens skugga var massor av socialdemokrater klart mot den politik som fordes. Man hade nog diametralt motsatta asikter i manga vasentliga saker. Jag horde socialdemokrater kalla sina egna svartfotter.12
Vi lade ner ett stort arbete13 i Hogalidsforeningen. Att vara litteraturansvarig var arbetsamt.14 Trefyra kvallar i veckan gick at.15 Jag akte ner till partiet och hamtade bocker och broschyrer. Men jag behovde inte salja allt sjalv utan kunde fordela jobbet. Vi hade val en tva tusen hushall16 pa var lott. Hogalid var en av Stockholms storsta och genuinaste arbetarforsamlingar.17 Och det var ett valdigt kutande i trappor,18 aven om sondagarna. Nar man ringde pa holl man Ny Dag och bockerna synliga. Forst och framst inriktade man sig pa att salja losnummer till icke-prenu-meranter.19 Sedan att folja upp forsaljningen med prenumeration. Jag blev val bemott. Det bodde nastan enbart arbetare i Hogalid. Dom sag vad man holl i handerna och bjod en att stiga in. Ofta blev det kaffe och diskussion i all vanlighet. Det var platslagare, metallarbetare, byggnadsjobbare, renhallningsarbetare.20 Nar man hade manglat igenom21 hela sitt omrade nagra ganger blev man igenkand.
Biblioteken blev en stor framgang. Det var svenska romaner, men ocksa ryska, amerikanska, tyska. Och sa forstas Marx och Engels, Lenin och Stalin. Litteraturen hade oppnat porten till mitt medvetande sa jag kunde tala mig varm for varans betydelse.22 Och forlaget holl laga priser. Utstyrsel och papperskvalitet fick sitta emellan23 men det spelade ingen roll. Budskapet raknades.24 Vi levde avlagset fran dagens reklambyradesignade slogans.25
Vi organiserade ocksa inbjudningsmoten.26 Da bjods allmanheten att diskutera nat aktuellt problem och sana fanns det alltid i krigets spar.27 Oftast gallde det kommunala fragor.
Vi uppmanade ocksa vara kamrater att ga pa ABF:s moten6 pa Bryggargatan. Sa att det kunde bli lite fart pa sossarnas7 diskussioner. Sa att inte ABF:s program skulle urvattnas med en massa borgerligt krimskrams.8 Det fanns en tendens till det redan da. Att rensa ut allt "obehagligt". Dom ville ha porslinsmalning i stallet for marxism.9 Det ar klart att ordvaxlingen kunde bli skarp och att vi blev utsatta for samma diskriminering dar som pa arbetsplatserna av vissa figurer. Men flertalet sossar som offrade fritiden for att diskutera marxism var bra folk, goda kamrater. Dom andra gick inte sa mycket pa sana moten. Dom spelade val bowling i stallet, som Per Albin.10
Jag tror det fanns en klyfta inom SAP.11 I krigets och fascismens skugga var massor av socialdemokrater klart mot den politik som fordes. Man hade nog diametralt motsatta asikter i manga vasentliga saker. Jag horde socialdemokrater kalla sina egna svartfotter.12
Vi lade ner ett stort arbete13 i Hogalidsforeningen. Att vara litteraturansvarig var arbetsamt.14 Trefyra kvallar i veckan gick at.15 Jag akte ner till partiet och hamtade bocker och broschyrer. Men jag behovde inte salja allt sjalv utan kunde fordela jobbet. Vi hade val en tva tusen hushall16 pa var lott. Hogalid var en av Stockholms storsta och genuinaste arbetarforsamlingar.17 Och det var ett valdigt kutande i trappor,18 aven om sondagarna. Nar man ringde pa holl man Ny Dag och bockerna synliga. Forst och framst inriktade man sig pa att salja losnummer till icke-prenu-meranter.19 Sedan att folja upp forsaljningen med prenumeration. Jag blev val bemott. Det bodde nastan enbart arbetare i Hogalid. Dom sag vad man holl i handerna och bjod en att stiga in. Ofta blev det kaffe och diskussion i all vanlighet. Det var platslagare, metallarbetare, byggnadsjobbare, renhallningsarbetare.20 Nar man hade manglat igenom21 hela sitt omrade nagra ganger blev man igenkand.
Biblioteken blev en stor framgang. Det var svenska romaner, men ocksa ryska, amerikanska, tyska. Och sa forstas Marx och Engels, Lenin och Stalin. Litteraturen hade oppnat porten till mitt medvetande sa jag kunde tala mig varm for varans betydelse.22 Och forlaget holl laga priser. Utstyrsel och papperskvalitet fick sitta emellan23 men det spelade ingen roll. Budskapet raknades.24 Vi levde avlagset fran dagens reklambyradesignade slogans.25
Vi organiserade ocksa inbjudningsmoten.26 Da bjods allmanheten att diskutera nat aktuellt problem och sana fanns det alltid i krigets spar.27 Oftast gallde det kommunala fragor.