Читайте по-шведски   ::   Погодина Нина Евгеньевна

Men i samma stund, som pojken gjorde detta, fick han en sa forfarlig orfil, att han trodde huvudet skulle springa i bitar.20 Han sjonk ner pa golvet, och dar blev han liggande sanslos.

Da han vaknade upp igen, var han ensam i stugan. Han sag inte till ett spar efter tomten. Om han inte hade kant hur hogra kinden brande efter orfilen, skulle han ha trott, att det hade varit en drom alltsammans. Men nar han gick fram mot bordet, sa lade han marke till nagot underligt. Det sag ut som om stugan hade vuxit.21 Och vad var det med stolen? Den sag inte ut att vara storre an nyss forut, men han maste forst stiga upp pa slan mellan stolbenen22 for att na till sitsen. Och pa samma satt var det med bordet.

"Vad i all varlden ar detta?" sade pojken. "Jag tror tomten har fortrollat bade stolen och bordet och hela stugan."

Boken lag pa bordet och var sig lik, men det maste ha varit nagot galet med den ocksa23 for han kunde inte lasa ett ord i den utan att stalla sig i sjalva boken. Han laste ett par rader och darvid foll hans blickar i spegeln, och da ropade han hogt: "Se, dar ar ju en till!"24

For i spegeln sag han tydligt en liten, liten pojke, som var kladd i toppluva25 och skinnbyxor. "Den dar ar ju kladd

alldeles som jag!" sade pojken och slog ihop handerna av forvaning.26 Men da sag han, att pojken i spegeln gjorde detsamma. Da borjade han dra sig i haret och nypa sig i armarna och svanga sig runt och ogonblickligen gjorde han, som syntes i spegeln detsamma. Da borjade pojken darra av skrack. Ty nu forstod han, att tomten hade fortrollat honom, och att den pojken, som han sag bilden av i spegeln, det var han sjalv.

ANMARKNINGAR

1 Det var en gang en pojke - Жил-был мальчик

2 Inte stort dugde han till - Он не отличался большими способностями

3 sa att han skulle fa ra sig sjalv - и он будет предоставлен самому себе

4 utan att nagon behover lagga sig i det - без того, чтобы кто-нибудь в это вмешивался

5 som om far skulle ha gissat sig till pojkens tankar - как будто бы отец догадался о мыслях мальчика

В предложениях с союзом som от обычно употребляется перфектная форма сослагательного II, подчеркивающая нереальную модальность.