Страница:
150 из 160
Jag accepterade er inbujdan med den storsta tacksamhet, svarade Sven Hedin. Er plan ar storslagen. Er beslutsamhet ar imponerande. Er djarvhet ar oovertraffad. Det vore meninglost av mig att onska er lycka. Er viljekraft ar av sadan styrka att den befriar er fran behovet av valgangsonskningar.
Samvaron blev kortvarig. Andree var trott och pressad av den sista tidens harda och hektiska arbete.
Nar vi skildes sade Hedin till mig: Jag forstar att Andree valt just er bland manga sokande. Ni liknar varandra rent utseendemassigt. Likheten ar inte omedelbart pafallande, men den blir allt tydligare nar man val lagt marke till den. Ni skulle kunna vara en yngre bror till Andree.
* * *
Taltet lag lattillgangligt i baten pa min slade, liksom sovsacken.
Strindberg hade gjort i ordning nagra smorgasar med ost och en burk te kallt - fore avfarden.
- Sladarna ar for tunga, sade jag. Andree svarade:
- Vi befinner oss i samma situation som Nansen nar han startade sin fard over den gronlandska inlandsisen for nio ar sedan.
Alla tidigare expeditioner in over Gronland hade startat fran vaster, fran de bebodda platserna pa den gronlandska vastkusten. Man hade med sig proviant och utrustning inte bara for en fard osterut utan ocksa for en aterfard vasterut.
Nansen startade pa ostkusten, hans fardriktning var vastlig. Han behovde proviant och utrustning endast for en resa.
- Och vi, fragade jag. Samma situation, sade han.
Vi ar dar vi ar och vi ar pa vag soderut. Vi behover proviant och utrustning endast for aterfarden. Det ar det som ar var styfka.
Lasten pa Nansens sladar uppgick inte till mer an hundra kilo, sade jag. Utom den femte som lastades med nara tvahundra kilo, men den var ocksa avsedd att dras av tva man. Anda klagade de over att kalkarna var tunga.
Nansens fard over Gronland, sade Andree, hade helt annorlunda forutsattningar an var fard.
Vi ror oss langs havsytans niva. - Nansen maste ta sig upp pa tvatusenattahundra meters niva, hogre hojd an toppen pa Sveriges hogsta fjall. Forsta halften av hans marsch gick i en enda uppforsbacke.35
Han befann sig pa fast land. Vi befinner oss pa havet. Vi maste ha en bat till exempel. Han behovde ingen sadan.
De var sex man, vi ar bara tre. Mycket av det vi slapar med oss ar gemensamma ting. De skall fordelas pa tre kalkar.
Samma utrustningsdetaljer kunde Nansen fordela pa fem kalkar, en av dem dragen av tva man.
Han tillade: Nansens och Johansens langa fard over drivisen fran Fram till Franz Josefs land och Kap Flora ar en helt annan sak.
|< Пред. 148 149 150 151 152 След. >|