JК
Читайте по-шведски :: Погодина Нина Евгеньевна
Страница: 117 из 160Till dess far du kanske rakna med att ta nagot pahugg.15
Ibland kan det vara marigt16 att fa tag i nagot lampligt, fast lite har det ju lattat pa arbetsmarknaden. Du har inga kanningar sjalv i stan?17
- Na.
- Inga slaktingar eller bekanta?
- Naa... jooo... fast inte som jag umgas med.
- Naha, sa Jojje och smulade cigaretten i askkoppen med en snabb gest. Jag forstar.
Gjorde han? Ja, kanske stod det nanstans i papperen om morsan,18 tankte Kenta. Han hade hennes adress men han hade ingen aning om var gatan lag. Inte for att han tankte soka upp henne, det tjanade anda inget till efter tretton ar. Han hade inget minne av henne - utom fotografiet. Han visste inte heller varfor han hade sparat det under alla ar. For att ha nagot att hata, kanske. Hata, forresten, han brydde sig inte om henne. Inte mer an hon brydde sig om honom!
- Jag fragar bara for att du ska veta att vi garna tar emot besok av dina anhoriga eller andra bekanta. Men kom ihag att saja till husmor om du har matgaster.19
Jojje bladdrade bland sina papper, strok med en hand under haret som ideligen foll ner i pannan och sa:
- Ja, det skulle val vara allt sa lange. Det dar med jobb far vi aterkomma till. Och sa en sak till: atta kronor om dan tar vi for mat och uppehalle nar du far egen inkomst. Ska vi ga upp och halsa pa dom andra? '
Kenta reste sig. Klumpen i magen hade kommit tillbaka. Det var "dom andra" som skramde honom.
Skralet och skratten hade tystnat fran overvaningen. Pingpongbollen studsade inte langre. Visste grabbarna om att en nykomling var pa vag? Satt de uppradade och vantade pa honom?20
Jojje gick fore i den gamla slitna trappan. De kom upp i en likadan korridor som lopte genom husets bottenvaning. Stangda dorrar med nummer utanpa kantade deras vag, men fortfarande syntes inga manniskor till. Huset tycktes utrymt.21
I dagrummet halvlag22 fyra grabbar i varsin fatolj och halsade cocacolaflaskor.23 Mitt pa golvet stod en bordtennisbord, och pa bordet lag en racket over en boll. Ingen av de fyra reste sig nar Jojje klev in i rummet med Kenta efter sig. Klumpen bara vaxte.
- Hej grabbar, sa Jojje, det ar visst dags att vadra, ' va?
- Hur skamd luft som helst bara den inte ar kall,24 sa en ganglig grabb25 med svart mustasch och morkt lockigt har.
Han reste sig, drog med en hand bort svettdropar vid harfastet och kastade upp coeacolaflaskan i luften. Just som Kenta vantade pa att den skulle krossas mot golvet dok den gangliges seniga hand ut och nop flaskan.
Jojje log sitt trotta leende och Kenta pustade ut.
Ibland kan det vara marigt16 att fa tag i nagot lampligt, fast lite har det ju lattat pa arbetsmarknaden. Du har inga kanningar sjalv i stan?17
- Na.
- Inga slaktingar eller bekanta?
- Naa... jooo... fast inte som jag umgas med.
- Naha, sa Jojje och smulade cigaretten i askkoppen med en snabb gest. Jag forstar.
Gjorde han? Ja, kanske stod det nanstans i papperen om morsan,18 tankte Kenta. Han hade hennes adress men han hade ingen aning om var gatan lag. Inte for att han tankte soka upp henne, det tjanade anda inget till efter tretton ar. Han hade inget minne av henne - utom fotografiet. Han visste inte heller varfor han hade sparat det under alla ar. For att ha nagot att hata, kanske. Hata, forresten, han brydde sig inte om henne. Inte mer an hon brydde sig om honom!
- Jag fragar bara for att du ska veta att vi garna tar emot besok av dina anhoriga eller andra bekanta. Men kom ihag att saja till husmor om du har matgaster.19
Jojje bladdrade bland sina papper, strok med en hand under haret som ideligen foll ner i pannan och sa:
- Ja, det skulle val vara allt sa lange. Det dar med jobb far vi aterkomma till. Och sa en sak till: atta kronor om dan tar vi for mat och uppehalle nar du far egen inkomst. Ska vi ga upp och halsa pa dom andra? '
Kenta reste sig. Klumpen i magen hade kommit tillbaka. Det var "dom andra" som skramde honom.
Skralet och skratten hade tystnat fran overvaningen. Pingpongbollen studsade inte langre. Visste grabbarna om att en nykomling var pa vag? Satt de uppradade och vantade pa honom?20
Jojje gick fore i den gamla slitna trappan. De kom upp i en likadan korridor som lopte genom husets bottenvaning. Stangda dorrar med nummer utanpa kantade deras vag, men fortfarande syntes inga manniskor till. Huset tycktes utrymt.21
I dagrummet halvlag22 fyra grabbar i varsin fatolj och halsade cocacolaflaskor.23 Mitt pa golvet stod en bordtennisbord, och pa bordet lag en racket over en boll. Ingen av de fyra reste sig nar Jojje klev in i rummet med Kenta efter sig. Klumpen bara vaxte.
- Hej grabbar, sa Jojje, det ar visst dags att vadra, ' va?
- Hur skamd luft som helst bara den inte ar kall,24 sa en ganglig grabb25 med svart mustasch och morkt lockigt har.
Han reste sig, drog med en hand bort svettdropar vid harfastet och kastade upp coeacolaflaskan i luften. Just som Kenta vantade pa att den skulle krossas mot golvet dok den gangliges seniga hand ut och nop flaskan.
Jojje log sitt trotta leende och Kenta pustade ut.